Jag har kommit hem efter en skön vecka i Grekland. Både solbrun och solbränd har jag blivit, till råga på allt så har jag lyckats gå upp 4 kilo på en vecka. Jag funderade på hur det kunnat gå till, efter lite geniknölsgnuggande kom jag på det.
En hel vecka med en enda rejäl promenad och sen bara solstolsvältrande, kolhydratsmoffande och läskbälgande.
Jag har nog ätit 2 persikor och 2 bananer på hela veckan OCH en halv tomat som Peter lyckades snika till sej av frukostpersonalen. Men den var “big secret”.
5 euro för frukost och så ingår det inte minsta lilla grönsak om nu inte apelsinmarmelad utan apelsin räknas som fruktågrönt.
Jag fick veta på söndag eftermiddag att alliansen vann valet och att SD fick vara med och leka med de stora pojkarna. Jag är YTTERST BESVIKEN!
SD som är ett småpojksparti som inte bedriver annan politik än den som går ut på att driva invandrarna ur landet.
Var hade Sverige varit utan invandrarna??? Tala om det för mej nån!
Inte en pizza så långt ögat nådde och vem hade tagit reda på allt jobb på 70-talet om inte arbetskraftinvandringen funnits.
I dag i bilen på väg hem lyssnade jag på P1 som den käring jag är.
De talade om en kvinna vid namn Annica Holmquist, hon lider av en sjukdom som gör att hennes organ och vävnader växer. Hon har till och med svårt att prata. Hon har av försäkringskassan blivit skriven som icke arbetsför, hon har ingen arbetsförmåga.Försäkringskassan (med hjälp av alliansens regler) nekar henne sjukpension, hon är inte tillräckligt sjuk.
Hennes dotter Emelie Holmquist talade för hennes sak i radio, Adriana Lender försäkringskassans generaldirektör pratade för försäkringskassans sak.
Adriana slingrade sej och kunde inte svara på frågor i enskilda ärenden som Annica Holmquist. Det var så irriterande att knappt få svar på en enda fråga.
Emelie gjorde ett strålande jobb när hon ställde Adriana mot väggen och jag var så jävla arg.
Det är så här Alliansen tar hand om sina medborgare, hävda att de inte är tillräckligt sjuka, lämna dem åt arbetsförmedlingens förnedrande åtgärder och något som kallas ersättning. Ersättning som består av så lite pengar att man lika gärna kan lägga sej ner och självdö.
Men hur gör den som sitter i försäkringskassans klor med så låg ersättning att det inte går att leva på den. Reser den sjuke sej upp och säger
-Jag jobbar om jag måste.
eller svälter den sakta ihjäl och blir på så sätt ett problem mindre för Alliansen.
Är det Alliansens sätt att göra slut på bidragstagarna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar