Nu börjar jag fatta hur folk som längtar efter barn känner sej. Jag har huslängtan, nåt så in i bomben.
Jag var hos Lisa igår och röjde i hennes fina hus på isakvägen. Lisa tycker om saker, efter flytten har det inte blivit iordningställt i huset. Mao, det är ganska jävligt stökigt hos Lisa för det mesta. Det ÄLSKAR jag, för då får jag röja loss. Plocka, vika, slänga och stoppa undan. Sen får jag bädda, fluffa och piffa.
Jag var så himmelens nöjd i natt när jag for hem. Även om Lisa fnyser så vet jag att hon tycker att det är trevligt.
I dag var jag dit en snabbis för att visa mina nya gardiner, (kaffe lattefärgade med röda fåglar och gröna kvistar, ica maxi 249 kr) och då började jag sopa hennes trapp. Sen började jag fantisera om en egen trapp att sopa och ställa fina ljuslyktor på.
I dag sved det riktigt i mej när jag tänkte på vår hyreslägenhet och hur fullt det är i den.
Alla förråd är fyllda till bristninsgränsen, jag är färdig att ha
10-krsloppis. Kom in och ta vad ni vill ha, lämna pengar i burken vid dörren. Men det fungerar ju inte, tyvärr.
Tänk om nån skulle ta vår Wibergssäng för 10 kr!!
Jag fantiserar till och med om en biljardrum i källaren. Fast mest fantiserar jag om mitt eget rum, vi ska ha varsitt litet rum för våra hobbies. Mitt ska inredas lite murrigt i lätt 50-talsstil med fåtöljer, läslampa och bokhylla med garderober för mina kläder och skor.
Jag vill ha egen veranda och en liten trädgård, sovrum på övervåningen med balkongdörr och vita spetsgardiner som fladdrar i vinden och sprider sina skuggor över det ljusa, svala trägolvet.
Jag vill ha ett stort kök med köksluckor och kakel från 50-talet, gärna i ljusblått. Där ska jag bjuda på nattmackor och kaffe, fina middagar som pågår halva natten och så ska jag baka bullar och koka sylt som jag kan ge bort till mina nya grannar.
Så vill jag ha det (och gärna för 250 000 kr)